Spirit Road blog

Spirit Road blog

Om bloggen

Spirit Roads blog är en plats där jag skriver om andliga funderingar och insikter.

kontakt@spiritroad.se.se Mer om mina kurser hittar du på http://www.spiritroad.se
Välkommen!

Vad jag hoppas att mina barnbarn lär sig fortare än vad jag gjorde

detta vill jag delaPosted by Anna-Carin Wed, January 03, 2018 14:39:39

Allting lever.

Allting lever.

Allting lever.

När du bestämmer dig för att utforska detta påstående, mitt kära barnbarn, så har du slagit in på en väg som kommer att förändra ditt liv.

När detta förändras från en undran till en sanning så kommer hela ditt liv att förändras. Ditt förhållningssätt till allt.

För när du vet att allting lever så närmar du dig allt med varsamhet och nyfikenhet.

När du vet att allting lever så vet du att du aldrig är ensam.

När du vet att allting lever så börjar du lyssna.

När du lyssnar noga så hör du sången

och du kan sjunga med.

Vi lever våra liv i dialog med Universum.

Universum svarar på själens längtan.

Din själs djupaste längtan är ett svar på vad Universum
behöver.

Allting lever.

Om jag önskar att jag kan föra över någon insikt till mina efterkommande så är det det att allting lever.

ALLT



Världstrumman

detta vill jag delaPosted by Anna-Carin Fri, November 03, 2017 18:33:29
Söndagen den 15:e oktober 2017 kom Världstrumman till Rösaring. Jag hade glädjen att få vara med. En ceremoni i syfte att främja stärkandet av bevarandet av heliga platser på jorden. Moder Jord är en levande varelse, hon behöver förstås som en sådan. Precis som våra egna kroppar består av många olika organ och delar som samverkar, så fungerar också hon. Vatten, jord, vind och elektricitet, magnetism och medvetande fungerar i samverkan - en delikat balans som vi ovetande människor rubbar så mycket vi kan. Precis som våra kroppar klarar många påfrestningar, besegrar invasion av virus och gör sitt bästa för att läka skador och sår så gör också Jorden det. Hon utstår mycket och klarar mycket men inte hur mycket som helst utan att större reaktioner uppstår. Det är dags att lära oss att samverka och samspela med naturen och varandra.


Drömarbete

detta vill jag delaPosted by Anna-Carin Wed, November 01, 2017 20:31:37

Jag har alltid drömt och tyckt om att drömma. Drömmarnas mustiga, färgsprakande och egendomliga språk har fascinerat mig. Några gånger under tonåren drömde jag om saker som jag senare mötte i vaken-tillvaron. Många gånger var det oansenliga små detaljer som först visade sig i drömmen. Varför det var så eller hur det var möjligt begrep jag inte, men det skakade om min verklighetsuppfattning så pass, att jag lämnade dörren till det magiska och mystiska på glänt.
Under senare år har jag öppnat den där dörren mer och livet har blivit rikare och skönare.

Genom att studera drömmar förstod jag att de skapas dels av mina nertryckta icke erkända känslor - olika former av rädslor och önskningar jag inte ville erkänna; dels av vad jag upplevt, tänkt och känt medvetet och dels av insikter som vi kan säga kommer från den "himmelska sfären" - goda råd och vägledning som jag inte varit i medveten kontakt med under dagen. Drömmarna tycks utspela sig med näring från dessa 3 olika plan: det mörka undre som jag förträngt, det redan medvetna och det mystiska allvetandet.
Återkommande mardrömmar upphörde när jag stannade upp och vågade se vilken rädsla som var roten till dem.

Genom insikten att drömmar skapas så här, som om mina känslor vore magnetiska och drog till sig skeenden i drömmen, öppnades mitt medvetande för tanken att även livet fungerar på samma sätt. Om livet fungerar så: om nyckeln är känslorna - både medvetna och omedvetna, då vill jag dels bli mer medveten om vad som stoppats ner i det omedvetna mörkret. -Rensa ut i källaren! och medvetet ägna energi åt att leva så balanserat som möjligt.

Sov gott!



Leva med kraft

detta vill jag delaPosted by Anna-Carin Tue, October 31, 2017 13:45:28
Livets mysterium är större än min hjärna och min själ är större än min kropp.
Att hjärnan är för liten för att förstå, men ändå så gärna vill försöka, är något som jag mer och mer accepterar.

Jag tänker att så fort vi sätter ord på något som till exempel "själ" så försöker hjärnan göra sig en bild av vad det är för något trots att den saknar förmågan att ta in helheter. Jag har haft en bild av att en själ är något klart avgränsat. Att "MIN SJÄL" är helt och klart avgränsad från "DIN SJÄL"....nu tror jag att en själ är mer som ett moln. Moln är luddiga i kanterna, ibland flyter de ihop och sen delas de upp igen..
Jag tror att vi ibland tappar små tussar av själen - i värsta fall stora stycken. Kanske lämnade vi kvar en bit i vårt första hem som vi flyttade så plötsligt ifrån? kanske en bit av vår själ rymde när det som inte fick hända ändå hände. Kanske en del av oss inte ville vara med längre, och inte tänker komma tillbaka förrän vi kan lova att ta bättre hand om oss. Kanske vi behöll en bit av någon som försökte lämna? ...en förälder som gick över eller en älskare som ville vidare när vi inte kände oss beredda att släppa.
På engelska kallas det för "soul loss".

I midsomras var jag hos Jonathan Horwitz och Zara Waldebäck för att gå ytterligare ett steg djupare in i att lära om själavård/shamanism. Mer och mer medveten blir jag om hur omedvetet vi lever till vardags, om vad som sker på det själsliga planet. I äldre kulturer har vardagslivet varit fullt av ritualer för att samla ihop sin själ och för att gå genom livet med kraft. I vår västerländska kultur erkänns själen knappt och inte mycket tid läggs på att vårda den.

Hur engagerar man sig i andra människor och arbetsliv utan att ge bort sin kraft? utan att dräneras på energi?

Hur går man från oskyldig barndom till ansvarsfull vuxenvärld utan att tappa livsglädjen?

Hur går man från den fruktsamma och fertila fasen av livet till den kraftfulla andliga?

Hur hämtar man hem en tappad del av själen?

Hur lämnar man tillbaka en del som man hållit kvar?

Det är så mycket att lära. Jag är glad för de verktyg jag hittills hittat.

Ritualer kan hjälpa oss genom livets skiften.

Böner, sånger, dans, medicinpromenader, bilder, symboler och kärlek och drömmar.

Örter, naturen, Kraftdjur och hjälpande andar. Kontakt med förfäder och goda relationer i nuet.
Bra mat, god sömn, kroppens glädje när den används, goda skratt och en klar riktning, klar intention.

Tacksamhet. Vänner och tillhörighet i världen. Kärlek till livet.

För att hålla balansen kan rutiner hjälpa även om man inte ska fastna i dem.

Att varje morgon säga -Tack!

Livsarbetsglädje

detta vill jag delaPosted by Anna-Carin Mon, October 30, 2017 20:56:45

Livsarbetsglädje

Mer och mer tror jag på att livet egentligen är enkelt. Att alla svar finns framför näsan före frågan ens uppstått.

Vem är jag? Vilken är min livsuppgift?

Såna frågor tror jag man kan hitta svaret på bara genom att se på sina personliga egenheter.

Livsuppgiften ligger på ett helt annat plan än vad vi vanligen tänker på när vi frågar oss vilka begåvningar vi har.

Jag tror vi genom att iaktta vilka typer av roliga saker vi gillar att göra hittar KRAFTKÄLLAN. Även om det inte ger oss en yrkesroll.

Och genom att titta på vilka typer av svårigheter som uppstår hittar vad vi behöver jobba med - vilka utmaningar vi har den här gången.

Ofta utmanas vi på samma sätt som våra äldre släktingar har utmanats. I en del familjer går sjukdomar i arv, både fysiska och psykiska. Alkoholism ärvs, också fattigdom, känslokyla, rädsla för misslyckanden, tvånget av att uppnå anseende (även om det går ut över familjen), depression, våldsamhet m.m.

Att förändra de tankemönster som vi fått från våra anfädrar och som fått dem att göra de val de gjort, är stort. Att bara förändra det aldrig så lite kan bryta kedjor av negativitet som tyngt släkter i generationer.

-att inte slå sina barn fast man själv fått stryk
-att inte missbruka fast att föräldrarna gjort det
-att våga tro på sig själv trots att släkten tror på Jante
...det är stort!

Kraftkällan hittas när man vågar känna att det är viktigt att följa sin inre längtan. För en del är det lockande att gräva, odla och vara nära jorden. För andra är det sång och musik, dans, att umgås med djur, att hitta på historier, att måla, att lyssna, att vårda, att skoja, inspirera, uppmuntra, att forska. Att ta in -men också att på något sätt ge vidare. Jag tror att vi alla på ett andligt plan arbetar med att utveckla vad det är att vara människa.

Det är tillfredställande att vara den som springer fortast - för genom mig utvidgas då hur fort "människan" springer.

Ännu mer tillfredställande tror jag det är att -älska det som varit o-älskat!

Genom att vända avsky, viljan att stöta bort något hos mig själv eller andra till kärlek ökar vi hela mänsklighetens förmåga till kärlek. När förmågan att omfamna även det avskyvärda ökar hos en individ så ökar det hos oss alla. Med att omfamna menar jag inte att tillåta avskyvärda beteenden. Utan jag menar att kunna ingripa, stoppa, sätta gränser men utan att fördöma -utan hat och hämnd. Det är som om vi trampar upp energistigar för dem som kommer efter.

När jag ser mig omkring och leker med tanken på att vi lever flera liv, så är det som om det skiner igenom lite av någon annan existens hos alla. Någon i min vänkrets har en speciell dragning till gamla slott, jakt och allt vad adlighet innebär trots att inte det ligger i släkten. Någon har en oerhörd fallenhet för att tala engelska och dras dit. En annan bekant har jag alltid lätt att se som Vikingahövding, en annan som pirat. Någon dras till medeltid, Frankrike, Japan, Indien, Afrika eller Kina. Själv har jag alltid haft en dragning till ursprungsfolk.

Genom att låta dessa dragningar och egenheter komma fram och bli fullt medvetna, och lotsa en genom livet så kommer vi på något sätt rätt tror jag.

Livet är så oerhört stort och vägen slingrar sig fram, vi möter bara små fragment av allt av vad som är möjligt under en livstid. Jag tror att många förbiser den vägledning som fötts in i oss eftersom vår kultur inte hjälper oss att förstå och ta vara på den. Istället går vi kanske runt med en känsla av att vara löjliga som drömmer om det som ligger utanför det vi kan förstå.

-Vilka existenser skiner igenom i ditt liv?
-Vilka svårigheter hoppas dina anfädrar på att du ska komma ett litet steg vidare med?
- Vilken är din KRAFTKÄLLA?



En ytterfisks betraktelser

detta vill jag delaPosted by anna-carin Mon, March 21, 2016 08:52:58

En ytterfisks betraktelser

Kultur är något som vi människor skapar, eller hur? Natur däremot är något som

kommer av sig självt på ett vis som vi inte riktigt begriper. Vi forskar och filosoferar

men än vet vi inte bestämt hur liv uppkommer eller vad som händer när vi dör.

Naturkrafter är krafter som vi försöker förstå och många drömmer om att kunna styra

dem. Hellre än att styra och behärska dem så skulle vi kunna lära oss att samarbeta

med dem. Men det ligger inte i vår kultur för vår kultur bygger på makt, kontroll och

erövring snarare än samarbete. Vi är i krig och konflikt inte bara länder och folk

emellan utan vårt förhållningssätt till naturen är byggt på samma röva och roffa

principer. Kanske vår krigskultur har rötter djupare än Romarriket men de bidrog

säkert en hel del med att utveckla krigskonsten och maktensväg. De förstod att styra

med våld och skräck och att kuva människor inte bara med våld utan också med

underhållning. Attack och ingen diskussion gällde när de tog nya områden i

besittning. Genom att slå sönder allt som stärkte människors sammanhållning i de

nya områden de erövrade och förbjuda och byta ut rådande traditioner gjorde man

människor fogligare. Kristendomen följde något senare samma metoder men gick

några steg längre och gjorde våldsamma utrensningar av lokala ledare. Nojder, kloka

gummor och andra fritänkare rensades systematiskt bort och människor skrämdes

från att ta några som helst initiativ som skulle kunna stärka deras upprorslust. Över

hela världen kan vi se samma utveckling. Endast små grupper av människor i några

av världens hörn har lyckats skapa kulturer som bygger mer på samarbete än

erövring. Vi har fått lära oss att inte lyssna inåt, inte känna efter, inte stanna upp utan

att framför allt vara produktiva. Okänslighet har ärats! Nu har vi kommit till vägs

ände med det! Fler och fler ser det. I en kultur som bygger på att ha makt och kontroll

över sin omgivning utvecklas en hierarki av mäktig, mäktigare, mäktigast. Idag har ca

65 personer mer pengar än övriga jordens befolkning. Fortsätter vi vidare på samma

sätt så blir det ju till sist en person ensam där på toppen. Demokrati? Vill vi ha

det så här? Eller behöver vi ändra beteende? Hur gör vi? Hur ändrar vi flödet av pengar

och makt?


Vår kultur har en mycket primitiv problemlösningsmetod - våld! Våld genomsyrar

vårt tänkande så mycket så vi inte märker det. Vi våldför oss på allt möjligt utan att

ifrågasätta, för enligt vår kultur så är det rätt. Men nu har vi våldfört oss på Moder

Natur så hårt att att vattnet inte går att dricka i de flesta floder, att havet inte längre

klarar av att rena sig själv. Stora Barriärrevet ligger så långt bort för oss svenskar

men vi behöver bara titta på Östersjöns kala bottenfläckar för att förstå att vi inte är

på rätt väg. Vill vi bygga något eller skapa något för att sälja, så gör vi det utan

hänsyn till naturen. Vi stormar fram med utvecklingsingengörer och grävskopor på ett

brutalt sätt. Pumpar upp olja utan att veta om den kanske fyller en viktig funktion där

under jorden. Bygger kärnkraftverk utan att veta hur vi ska hantera avfallet. Vi

handlar mycket kortsiktigt och våldsamt samtidigt som vi hyllar intellektet!?

Många är vi som har svårt att känna oss tillhöriga i denna kultur. Det krävs enorm

anpassningsförmåga för att kunna trivas i dagens västerländska samhälle. Färre och

färre gör det. Lösningarna på otrivseln hittar vi aldrig så länge vi fortsätter att försöka

lösa saker genom våld. Vi gör våld på våra kroppar med starka mediciner hellre än att

motionera, massera, sjunga, ta skogspromenader, äta hälsosamt, skratta, vila, leka och

utveckla en känsla av djupare sammanhang eller annat som vi har svårt att ta oss tid till.

Vi besprutar växter med starka gifter hellre än att odla på naturens villkor. Vi opererar

om våra kroppar när vi har ångest för att naturen inte lever upp till kulturens krav. Barn

som är hyperaktiva är det lättare att hitta en drog som gör dem lugnare till än att t.ex.

låta dem vistas mer ute i naturen. Trots att vi märkt att många barn med diagnoser

blommar och trivs under utedagar i skogen.

Vi spränger berg och tömmer sjöar, bygger dammar helt utan tanke på att

naturen kanske fungerar på sätt som vi borde ha mer respekt för.

Allt det här hänger samman. För vi är fostrade till att följa, lyda och producera.

Betala skatt och se till att penga- och maktströmmen strömmar åt det håll de mäktiga få

vill. Det talas om demokrati och hur viktigt det är att rösta

men i vårt kapitalistiska samhälle så är varje inköp en politisk handling. Om du

knackar dörr där du bor och fixar ett samordnande av matinköp från närmsta lokala

kravbonde så har troligen det en större politisk förändrande kraft än om du röstar på

det ena eller andra rödgrönblå partiet - visst finns det extrema våldspartier som det

inte är så smart att rösta på om vi vill leva kvar på jorden, men de flesta partier

förespråkar en politik som endast innebär små förändringar av rådande system. Att i

stället för att köpa nya kläder byta in sina gamla på Klädbytardagen är ett litet men ändå

effektivt sätt att ändra maktströmmen om många nog gör det.

Att engagera sig och jobba för olika typer av fred, frid och samarbete är vad som behövs

nu om vi ska förändra vår kultur och finna vägar till överlevnad. Det är stärkande både

för en själv och för samhället. Genom att inte delta i strävandet efter statusprylar och

genom att arbeta för tolerans, mångfald, respekt för den egna inre naturen och den

yttre. Att våga möta andra människor och kulturer. Det finns så många roliga sätt att

arbeta för att en freds och samarbetskultur ska växa fram. Vi har alla unika

personligheter som behövs och som kan hitta sina sätt att bidra om vi bara vågar leta

fram dem och utveckla kontakten med våra känslor. Känslor som fortfarande betraktas

med misstänksamhet i dagsläget. Sätt som stärker livskraften och glädjen över att vara

en del av miraklet på jorden. Denna fantastiska vackra planet!


Kanske du som jag burit på en känsla av utanförskap? Jag har hittat mitt sätt att

känna tillhörighet och kanske det kan vara ditt... Jag ser mig själv som en ytterfisk.

Mänskligheten är ett stort stim som simmar fram. De som är i mitten måste anpassa

sig till varandras rytm och rörelsemönster för att ta sig fram. Det är fantastiskt med en

sådan anpassningsförmåga! Som en slags viktig superkraft. Det är dock omöjligt för

mittenfiskarna att se så långt - vad som händer i havet utanför stimmets skimrande

blänk!


Ytterfiskarna rör sig friare. Ibland sticker de iväg en bit på egen hand till och

med, men ändå är de en del av stimmet. Ytterfiskarna är mycket viktiga för stimmets

överlevnad för de är de första som ser när hajen kommer. Stimmets överlevnad

avgörs av ytterfiskarnas förmåga att signalera till storstimmet att det är dags att

vända. Det klarar ingen ytterfisk på egen hand utan genom att samarbeta med de

andra ytterfiskarna. Så därför försöker jag signalera så gott jag kan - Hajen kommer!

Dags att vända!!





Intervju med Lilian Rindstam Nordström

healingPosted by anna-carin Mon, September 05, 2011 09:25:38

Intervju med Lilian Rindstam Nordström


Lilian arbetar med healing och det har hon gjort sedan 1993.

Hennes egen väg till att bli healer gick genom en allvarlig trafikolycka. Efter olyckan var Lilian sjukskriven i 3 års tid med svåra smärtor samt c:a 70 procent nedsatt rörlighet på vänster sida. Max antal värktabletter samt sömnmtabletter blev vardag. Kroppens förmåga att ta upp näring upphörde i stort sett och läkarna kunde inte förklara varför. Det visade sig senare att en kvicksilverförgiftning var orsaken till mycket av problemen. Framtidsprognosen såg dyster ut, men Lilian gav inte upp utan sökte hjälp av en healer.


Efter tre behandlingar hade hon fått tillbaka så mycket rörlighet att hon kunde sätta sig upp från liggande utan att behöva rulla. Steg för steg arbetade Lilian med sig själv och sin kropp. Hon genomförde en amalgam-sanering och mår idag mycket bra med nästan full rörlighet.


Som ni förstår är Lilians hängivenhet som healer stor. Hon arbetar för att få healing erkänt som komplementär medicinsk metod i Sverige, som det redan är i flera länder, däribland Norge och England. Än så länge säger kvacksalverilagen att t.ex. cancersjuka inte får behandlas med healing. Healing har dock blivit godkänt som ”friskvård” i Sverige. Trots den stora misstro som fortfarande råder kring healing har Lilian drivit två forskningsprojekt på Akademiska sjukhuset i Uppsala med positiva resultat. Mer om hennes forskning finns att läsa på www.rindstam.se


Intervjun som följer gjordes av mig, Anna-Carin, i Skottland augusti 2011.


- Kan du beskriva ditt arbete?


- Jag ser healing som ett komplement till medicinsk behandling. Vi behöver sjukvård för att t.ex. gipsa ett brutet ben och med hjälp av healing kan vi bl.a förbättra läkningstiden. På så sätt kompletterar vi varandra.


- Hur skulle du beskriva healing för någon som aldrig provat?


- Healing är att arbeta med kroppens egen energi och dess energi-fält.

Efter en lång tids sjukdom kan du känna dig trött och orkeslös, i avsaknad av kraft och energi. Du kan då med hjälp av healing öka din energi samt stärka det energifält som du har runt din kropp vilket i sin tur ger dej ökad kraft och välmående. Varje människa har en oändlig healingkraft inom sig men det krävs mycket arbete och känslighet för att öva upp sin intuition och inre kunskap som behövs för att bli en bra healer.


När man arbetar med till exempel en stroke så kan du ej återuppliva de celler som dött -Men tack och lov! så har vi ett reservkapital som ligger där och väntar och det är bl.a det som aktiveras med healing.


En kvinna kom till mig med svår reumatisk värk och knöliga händer, 82 år gammal. Hon var så ledsen och besviken för hon kunde inte hålla i pennan längre och det var med pennans hjälp hon fick dagarna att gå. Hon älskade nämligen att lösa korsord.

-Vilken lycka och så fantastiskt att få uppleva hennes leende när hon kunde hålla pennan igen! Hennes reumatism förbättrades avsevärt på bara fyra behandlingar.

Men det mest enastående man kan se är pilot-projektet som utfördes på Akademiska sjukhuset i Uppsala med lungcancerpatienter. Där användes värme-kamera för att bättre kunna se och dokumentera vad som sker under och efter en Healingbehandling. Du kan ta del av resultatet på www.rindstam.se

Sverige ligger tyvärr långt efter när det gäller komplementär medicin. I många andra länder har man kommit mycket längre. I England finns ett nätverk för läkare som också är utbildade healers: doctorhealer network. I Skottland finns en statlig drop-in klinik för healing. Dit kan du komma en kväll i veckan och få healing.


-Har du något råd till den som vill prova healing men inte vet vart man ska vända sig?


-Tyvärr är det än så länge svårt att skilja seriösa från oseriösa healers. Välj gärna en healer som gått en längre utbildning och med flera års erfarenhet, inte bara en helgkurs. Jag har sedan år 2003 hållt ettåriga healingterapeut-utbildningar som bygger på samma koncept som använts i England sedan 25 år, och är godkänt av NHS, National Health Service. I Sverige har landstinget och arbetsförmedlingen betalat kursen vid ett par tillfällen vilket är ett stort framsteg. Healing är numera godkänt som friskvård så arbetsgivare kan dra av med hjälp av friskvårdschecken.


-Vad är healing?


- Ja, om jag kunde svara på den frågan så skulle jag få Nobelpris! Ha! Ha!


- Finns det någon anledning att avråda någon från att söka hjälp av en healer?


-I de allra flesta fall är healing en bra metod eftersom det är kroppens egen kraft och energi som stärks vilket stärker bl.a immunförsvaret. Kroppen tillförs energi, och numera vet man genom stamcellsforskning att celler i kroppen komunicerar med varandra. Med mer energi kan celler ”orka” kommunicera mer med varandra om man ska förenkla det hela. Givetvis är det bra att samråda med den medicinskt behandlande läkaren innan healingbehandling. Vissa läkemedel i kombination med healing t.ex. en blandning av psykofarmaka och healing kan ge oönskat resultat.


-Tack Lilian för att du delar med dig av din kunskap och tack för ditt fantastiska arbete!


Anna-Carin Mårtensson augusti 2011



Tacksamhet

poesiPosted by anna-carin Tue, August 16, 2011 10:14:46

Marléne Kangas skriver:


Tacksamhet


Tacksamhet fyller mig. Och för varje sekund som tacksamhet fyller mig, fylls världen av kärlek som helar. Helar mig och helar hela världen. För varje ögonblick som varje människa upplever tacksamhet – så uppfylls hela världen av detta helande tillstånd. Jag är en port genom vilken ett helande kan flöda, varje stund tacksamhet får tillåtelse att uppfylla mig. Detsamma gäller dig, och dig – och dig. Betänk då vad vi tillsammans kan åstadkomma!

När tacksamheten hemsöker dig – öppna dörren. Låt den komma till dig. Du är värd varje sekund. Och njut av att den mångfaldigas i oändlighet och räcker till oräkneliga fler än dig själv. Unna dig detta! Det är du värd!


Marléne

Next »