Spirit Road blog

Spirit Road blog

Om bloggen

Spirit Roads blog är en plats där jag skriver om andliga funderingar och insikter.

kontakt@spiritroad.se.se Mer om mina kurser hittar du på http://www.spiritroad.se
Välkommen!

En ytterfisks betraktelser

detta vill jag delaPosted by anna-carin Mon, March 21, 2016 08:52:58

En ytterfisks betraktelser

Kultur är något som vi människor skapar, eller hur? Natur däremot är något som

kommer av sig självt på ett vis som vi inte riktigt begriper. Vi forskar och filosoferar

men än vet vi inte bestämt hur liv uppkommer eller vad som händer när vi dör.

Naturkrafter är krafter som vi försöker förstå och många drömmer om att kunna styra

dem. Hellre än att styra och behärska dem så skulle vi kunna lära oss att samarbeta

med dem. Men det ligger inte i vår kultur för vår kultur bygger på makt, kontroll och

erövring snarare än samarbete. Vi är i krig och konflikt inte bara länder och folk

emellan utan vårt förhållningssätt till naturen är byggt på samma röva och roffa

principer. Kanske vår krigskultur har rötter djupare än Romarriket men de bidrog

säkert en hel del med att utveckla krigskonsten och maktensväg. De förstod att styra

med våld och skräck och att kuva människor inte bara med våld utan också med

underhållning. Attack och ingen diskussion gällde när de tog nya områden i

besittning. Genom att slå sönder allt som stärkte människors sammanhållning i de

nya områden de erövrade och förbjuda och byta ut rådande traditioner gjorde man

människor fogligare. Kristendomen följde något senare samma metoder men gick

några steg längre och gjorde våldsamma utrensningar av lokala ledare. Nojder, kloka

gummor och andra fritänkare rensades systematiskt bort och människor skrämdes

från att ta några som helst initiativ som skulle kunna stärka deras upprorslust. Över

hela världen kan vi se samma utveckling. Endast små grupper av människor i några

av världens hörn har lyckats skapa kulturer som bygger mer på samarbete än

erövring. Vi har fått lära oss att inte lyssna inåt, inte känna efter, inte stanna upp utan

att framför allt vara produktiva. Okänslighet har ärats! Nu har vi kommit till vägs

ände med det! Fler och fler ser det. I en kultur som bygger på att ha makt och kontroll

över sin omgivning utvecklas en hierarki av mäktig, mäktigare, mäktigast. Idag har ca

65 personer mer pengar än övriga jordens befolkning. Fortsätter vi vidare på samma

sätt så blir det ju till sist en person ensam där på toppen. Demokrati? Vill vi ha

det så här? Eller behöver vi ändra beteende? Hur gör vi? Hur ändrar vi flödet av pengar

och makt?


Vår kultur har en mycket primitiv problemlösningsmetod - våld! Våld genomsyrar

vårt tänkande så mycket så vi inte märker det. Vi våldför oss på allt möjligt utan att

ifrågasätta, för enligt vår kultur så är det rätt. Men nu har vi våldfört oss på Moder

Natur så hårt att att vattnet inte går att dricka i de flesta floder, att havet inte längre

klarar av att rena sig själv. Stora Barriärrevet ligger så långt bort för oss svenskar

men vi behöver bara titta på Östersjöns kala bottenfläckar för att förstå att vi inte är

på rätt väg. Vill vi bygga något eller skapa något för att sälja, så gör vi det utan

hänsyn till naturen. Vi stormar fram med utvecklingsingengörer och grävskopor på ett

brutalt sätt. Pumpar upp olja utan att veta om den kanske fyller en viktig funktion där

under jorden. Bygger kärnkraftverk utan att veta hur vi ska hantera avfallet. Vi

handlar mycket kortsiktigt och våldsamt samtidigt som vi hyllar intellektet!?

Många är vi som har svårt att känna oss tillhöriga i denna kultur. Det krävs enorm

anpassningsförmåga för att kunna trivas i dagens västerländska samhälle. Färre och

färre gör det. Lösningarna på otrivseln hittar vi aldrig så länge vi fortsätter att försöka

lösa saker genom våld. Vi gör våld på våra kroppar med starka mediciner hellre än att

motionera, massera, sjunga, ta skogspromenader, äta hälsosamt, skratta, vila, leka och

utveckla en känsla av djupare sammanhang eller annat som vi har svårt att ta oss tid till.

Vi besprutar växter med starka gifter hellre än att odla på naturens villkor. Vi opererar

om våra kroppar när vi har ångest för att naturen inte lever upp till kulturens krav. Barn

som är hyperaktiva är det lättare att hitta en drog som gör dem lugnare till än att t.ex.

låta dem vistas mer ute i naturen. Trots att vi märkt att många barn med diagnoser

blommar och trivs under utedagar i skogen.

Vi spränger berg och tömmer sjöar, bygger dammar helt utan tanke på att

naturen kanske fungerar på sätt som vi borde ha mer respekt för.

Allt det här hänger samman. För vi är fostrade till att följa, lyda och producera.

Betala skatt och se till att penga- och maktströmmen strömmar åt det håll de mäktiga få

vill. Det talas om demokrati och hur viktigt det är att rösta

men i vårt kapitalistiska samhälle så är varje inköp en politisk handling. Om du

knackar dörr där du bor och fixar ett samordnande av matinköp från närmsta lokala

kravbonde så har troligen det en större politisk förändrande kraft än om du röstar på

det ena eller andra rödgrönblå partiet - visst finns det extrema våldspartier som det

inte är så smart att rösta på om vi vill leva kvar på jorden, men de flesta partier

förespråkar en politik som endast innebär små förändringar av rådande system. Att i

stället för att köpa nya kläder byta in sina gamla på Klädbytardagen är ett litet men ändå

effektivt sätt att ändra maktströmmen om många nog gör det.

Att engagera sig och jobba för olika typer av fred, frid och samarbete är vad som behövs

nu om vi ska förändra vår kultur och finna vägar till överlevnad. Det är stärkande både

för en själv och för samhället. Genom att inte delta i strävandet efter statusprylar och

genom att arbeta för tolerans, mångfald, respekt för den egna inre naturen och den

yttre. Att våga möta andra människor och kulturer. Det finns så många roliga sätt att

arbeta för att en freds och samarbetskultur ska växa fram. Vi har alla unika

personligheter som behövs och som kan hitta sina sätt att bidra om vi bara vågar leta

fram dem och utveckla kontakten med våra känslor. Känslor som fortfarande betraktas

med misstänksamhet i dagsläget. Sätt som stärker livskraften och glädjen över att vara

en del av miraklet på jorden. Denna fantastiska vackra planet!


Kanske du som jag burit på en känsla av utanförskap? Jag har hittat mitt sätt att

känna tillhörighet och kanske det kan vara ditt... Jag ser mig själv som en ytterfisk.

Mänskligheten är ett stort stim som simmar fram. De som är i mitten måste anpassa

sig till varandras rytm och rörelsemönster för att ta sig fram. Det är fantastiskt med en

sådan anpassningsförmåga! Som en slags viktig superkraft. Det är dock omöjligt för

mittenfiskarna att se så långt - vad som händer i havet utanför stimmets skimrande

blänk!


Ytterfiskarna rör sig friare. Ibland sticker de iväg en bit på egen hand till och

med, men ändå är de en del av stimmet. Ytterfiskarna är mycket viktiga för stimmets

överlevnad för de är de första som ser när hajen kommer. Stimmets överlevnad

avgörs av ytterfiskarnas förmåga att signalera till storstimmet att det är dags att

vända. Det klarar ingen ytterfisk på egen hand utan genom att samarbeta med de

andra ytterfiskarna. Så därför försöker jag signalera så gott jag kan - Hajen kommer!

Dags att vända!!